Traditionellt arbetar man med följande faktorer vid en traditionell värdering av företag:
- Företagsvärdering, rådgivning och förhandlingsstöd i samband med köp, försäljning, samgåenden eller fusioner
- Företagsvärdering i samband med kapitalanskaffning, tvister, incitamentsprogram eller omstruktureringar
- Förvärvsanalyser enligt IFRS och US GAAP samt relaterade nedskrivningstester
- Modellbyggande och värdesimulering som strategiskt beslutsunderlag, vid omstruktureringar eller större investeringar
- Rådgivning i kapitalstrukturfrågor
- Portföljanalyser och värdering av företagsportföljer enligt International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidlines
Värdesimulering – en översiktlig uppskattning av företagets värde
- En företagsvärdering kan behövas i många olika situationer men det finns tillfällen då det är tillräcklig med en översiktlig uppskattning av värdet, en så kallad värdesimulering.
- Syftet med värdesimulering är att illustrera möjliga värdenivåer baserat på givna förutsättningar. Till skillnad från en fullständig företagsvärdering är värdesimulering inte en bedömning avseende värdet på företaget; det är en exempelberäkning baserat på en avkastningsvärdering.
- En värdesimulering är med andra ord perfekt som redskap vid interna diskussionsunderlag inför kommande ägarförändringar, när företaget vill förstå vad som driver värde eller när företaget aktivt vill jobba med att öka värdet.
Den traditionella företagsvärderingen bygger på:
Det finns parametrar att beakta när man värderar ett företag. Här är några av de vanligaste man brukar gå igenom och analysera är:
- Intjäningsförmåga – historiskt och framtidaHistorisk intjäningsförmåga är ett viktigt mått att utgå ifrån när det gäller att värdera ett företag. Här finns en faktisk prestation att värdera som utgår från verkliga händelser.Utifrån historisk intjäningsförmåga upprättas en prognos för de kommande årens finansiella utveckling. Här tittar man på framtida potential att utveckla affären i bolaget.
- Kapitalbindning/rörelsekapital bygger på beroende på verksamhetens art så kan behovet av finansiering och rörelsekapital variera mycket. Verksamheter med ex kapitaltung produktionsutrustning, eller med behov att lagerhålla stora volymer eller har dyra komponenter kräver generellt större finansiering och/eller mer rörelsekapital.
- Strukturkapital i bolag är beroende av nuvarande ägare i motsats till bolag med väl inarbetade processer och roller finns företag som har ett stort beroende av ägaren . Ägaren kan sitta på flera av de viktigaste rollerna och de mest affärskritiska processerna finns kanske bara i ägarens eget huvud.
- Bransch – traditionell eller ”framtidsbransch” I en mogen, mer traditionell bransch är det oftast lättare att spå framtiden och därmed göra tillförlitliga prognoser. I branscher av utvecklingskaraktär blir den framtida utvecklingen i många fall väldigt svår att prognostisera. En framtida osäkerhet gör att risken ökar, samtidigt som det ofta även innebär att potentialen ökar. Det är också viktigt att försöka se var i livscykeln ett företag befinner sig. Är produkter och tjänster relevanta även i framtiden?
- Andra saker som kan vara bra att titta på vid en företagsvärdering: Marknads- och konkurrensanalys: Är företaget rätt positionerat på marknaden i förhållande till konkurrenterna? Personalstruktur och kompetenser: Har företaget rätt anställda för att möta framtida utmaningar?
- Bransch – traditionell eller ”framtidsbransch”
- De anställdas kunskaper och kompetenser som gör att de utifrån sina roller och arbetsuppgifter ser till att bolagets olika funktioner fungerar.
- Hur väl de olika kunskaperna och kompetenserna har strukturerats och inarbetats i verksamheten. Om det finns tydliga arbetsbeskrivningar för olika roller och beskrivningar av de viktigaste processerna i företaget då blir det betydligt lättare att ersätta en person som slutar med en ny person med rätt kompetens. Ju mer strukturkapital, desto större värde. Vid en värdering utgår man i många fall från ett framtida beräknat kassaflöde. Kassaflödet tar utgångspunkt i det resultat som företaget beräknas generera. Detta justeras sedan för kostnader som inte medför kassaflöde (till exempel avskrivningar), förändringar i rörelsekapitalet (medför utflöde av resurser), samt ny lånefinansiering och amorteringar.