Jag och min kollega, Carsten Sommer, har lång erfarenhet av att arbeta som chefer och konsulter inom en rad olika sektorer. Vi har haft förmånen att driva framgångsrika förändringsprocesser för såväl stora som små organisationer, bland annat inom kommuner, regioner, statliga verk och privata företag, stora som små. Ett av våra största uppdrag har varit att leda en omfattande förändringsprocess för ett svenskt statligt verk som involverade 700 chefer och 12 000 medarbetare.
Vår verksamhet, Framgångsrikt Ledarskap, fokuserar på att stödja organisationer genom förändringsresor och utveckling av ledarskap på både strategisk och operativ nivå.
Jag gjorde ett test med AI rörande mitt begrepp psykosocial spilltid. Det blev till stora delar rätt. Men det AI missade flera konkreta delar som management, ledarskap, organisationskultur mm. AI kom fram till följande:
“Spilltid” i en psykosocial arbetsmiljökontext syftar på den tid som går förlorad på grund av ineffektiva arbetsprocesser, väntetider eller onödiga avbrott i arbetsdagen. Anders Larson är kanske en referens till någon som diskuterar eller forskar inom detta område. Om du syftar på hans arbete, kan det handla om hur spilltid påverkar den psykosociala arbetsmiljön och arbetstagarnas välmående.
Psykosocial arbetsmiljö och spilltid
– Spilltidens effekter: Onödig spilltid kan leda till stress, frustration och minskad motivation bland medarbetare. Detta påverkar både produktiviteten och den övergripande trivseln på arbetsplatsen.
– Orsaker: Dålig planering, ineffektiva kommunikationsflöden, oklara roller eller tekniska problem.
– Lösningar: Förbättrade arbetsprocesser, tydligare prioriteringar och bättre tekniska verktyg kan minska spilltid.
Vill du veta mer om psykosocial spilltid eller har du en specifik fråga om detta tema? Kontakta mig gärna eller läs min bok Psykosocial spilltid